Arctic Expedition: Forskningsfartyget "Polarstern" ska frysa fast i isen

July 6, 2018 Internationell MOSAiC-expedition startar hösten 2019

Det kommer att bli den största arktiska forskningsexpeditionen genom tiderna: I september 2019 startar den tyska forskningsisbrytaren "Polarstern" från Norges Tromsø för Arktis och driva genom den arktiska isen i ett år. Med stöd av andra isbrytare och flygplan kommer totalt 600 personer från 17 länder att delta i expeditionen. Forskare kommer att arbeta med data för att ta klimat- och ekosystemforskningen till en ny nivå. Uppdraget leds av Alfred Wegener Institute, Helmholtz Center for Polar and Marine Research (AWI).

125 år sedan gav sig Fridtjof Nansen ut på sitt segelfartyg "Fram" för den första driftexpeditionen i sitt slag. Men en expedition som den som planeras nu har aldrig hänt förut: MOSAiC tar med sig en modern forskningsisbrytare laddad med vetenskapliga instrument på vintern nära Nordpolen för första gången. Ytterligare fyra isbrytare kommer att sättas in för logistiskt stöd. En landningsbana kommer att anläggas speciellt för leveransflyg och två forskningsflygplan. Dessutom kommer helikoptrar, bandvagnar och snöskotrar att användas. Detta utarbetade polaruppdrag är nödvändigt för att samla in akut nödvändig data för klimatforskning i regionen, som nästan är ouppnåelig på vintern. Dessa kommer att ge mänskligheten nya insikter i utbytesprocesserna mellan hav, is och atmosfär.

"Fynden från MOSAiC-expeditionen kommer att höja vår kunskap om Arktis till en ny nivå. Vi behöver omgående dessa data för att bättre förstå effekterna av globala klimatförändringar och för att förbättra våra prognoser,", säger den federala forskningsministern Anja Karliczek. Med AWI har Tyskland ett världsledande centrum för polarforskning med många års internationella kontakter. "AWI har lyckats föra samman världsledande arktiska forskningsanläggningar i detta unika projekt," fortsatte ministern. På politisk nivå finns även internationellt samarbete när det gäller arktisk forskning. Under mottot "Arctic Science, Challenges and Joint Actions" kommer Tyskland, EU-kommissionen och Finland att stå värd för den andra konferensen för vetenskapsministrarna om arktisk forskning hösten 2018 i Berlin.

Enbart i MOSAiC-expeditionen , bestämmer naturens kraft - den drivande havsisen - på vilken rutt forskningsfartyget "Polarstern" ska färdas bortom polcirkeln. Isbrytare från Ryssland, Kina och Sverige kommer att stödja expeditionen och utbyta personal. "Ett sådant projekt kan bara lyckas genom internationellt samarbete,", förklarar Prof. Antje Boetius, chef för Alfred Wegener Institute. Utöver "Polarstern" skapas ett nätverk av olika forskningsläger på isen, minst 1,5 meter tjock. Här sätter de olika teamen upp mätpunkter för att utforska havet, isen och atmosfären samt det arktiska livet på vintern. "Det som händer i Arktis stannar inte i Arktis. Klimatutvecklingen på våra breddgrader beror helt på händelserna i det arktiska väderköket. Vi måste nu titta och undersöka samspelet mellan atmosfär, is och hav där, " säger expeditionsledare och koordinator för MOSAiC-projektet Prof. Markus Rex, chef för atmosfärisk forskning vid Alfred Wegener Institute. "Och den arktiska polarnatten spelar en nyckelroll i livets anpassning, så vi förväntar oss också helt nya rön för biologin", säger Boetius till det stora projektet. Expeditionen har fem forskningsprioriteringar: fysiken för havsis och snötäcke, processerna i atmosfären och i havet, de biogeokemiska kretsloppen och ekosystemet i Arktis.

Arktis anses vara ett system för tidig varning för klimatförändringar. Det mörka vattnet absorberar mer energi än is, som reflekterar solens strålar, och den tunnare isen för mer värme från det relativt varma havet till ytan och ut i atmosfären. Således ökar återkopplingseffekter avsevärt den arktiska uppvärmningen. Observationerna saknas för att förstå de enskilda processerna i havet, i havsisen och i atmosfären samt deras interaktioner och för att kvantitativt beskriva dem i klimatmodeller. "Drama kring uppvärmningen i Arktis återspeglas inte fullt ut i dagens klimatmodeller och osäkerheterna i klimatförutsägelserna för Arktis är enorma"," beskriver Markus Rex de aktuella klyftorna. "Det är därför vi måste studera klimatförändringsprocesserna, särskilt på vintern,", säger AWIs atmosfärforskare. Och det som händer i Arktis påverkar redan idag Europa, Asien och Nordamerika: lägre temperaturskillnader mellan Arktis och tropikerna destabiliserar de typiska lufttrycksmönstren, vilket gör att polär kall luft når tempererade breddgrader och tränger in varm, fuktig luft in i det centrala Arktis förstärks för att påskynda uppvärmningen bidra.