© Scyphozoan Jellyfish, a deep sea creature which can be found in the Arctic. (c) Alexander Semenov
© Lion’s Mane Jellyfish, a deep sea creature which can be found in the Arctic. (c) Alexander Semenov
© The mauve stinger jellyfish, or Pelagia noctiluca, grows up to 10 centimetres in diameter. Greenpeace is in the Azores with a team of scientists to survey and document deep sea life.
(c) Greenpeace / Gavin Newman
© Hydrothermal vents at Dom João De Castro. They unusually support unique communities of organisms, often with special properties which interest both scientists and industry. UAC is conducting research here. The area has been designated a Natura 2000 site.
(c) Greenpeace / Gavin Newman
© Calcium carbonate spires in the Lost City vent field. Atlantic Ocean, Mid-Atlantic Ridge.
(c) NOAA/IFE/UW/URI-IAO
Beviljade gruvtillstånd för en miljon kvadratkilometer havsbotten
August 5, 2019
Greenpeace-rapport: Djuphavsbrytning hotar marina ekosystem
Den planerade storskaliga brytningen av manganknölar i djuphavet hotar att förstöra unika marina ekosystem och släcka hela arter. Detta är resultatet av en färsk Greenpeace-rapport
Länder som Kina, Korea, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Tyskland planerar att gå in i gruvindustrin på havsbotten för att få tillgång till eftertraktade metaller och sällsynta jordartsmetaller. "Djuphavet är det största ekosystemet i världen och rymmer unika varelser som vi knappt har utforskat. Gruvbrytning på havsbotten är en ekologisk katastrof", säger Dr Christian Bussau, en marinexpert från Greenpeace.
Tyskland har säkrat gruvlicenser för två djuphavsregioner, som för närvarande undersöks av Federal Institute for Geosciences and Natural Resources (BGR). På områden så stora som delstaterna Bayern och hälften av Rheinland-Pfalz förväntas manganknölar brytas i Stilla havet och Indiska oceanen. För att skörda knölarna måste maskinstora maskiner gräva upp dem ur sedimentet med enorma rullar. Genom att göra det berövar de också hela lagret av marken som är befolkad med marint liv. De enorma sedimentmoln som släpps ut på detta sätt kan allvarligt störa näringskedjan i havet, orsaka dödsfall för plankton och smådjur och beröva fiskar deras matbas. Hela ekosystemet skulle vara i fara.
De möjliga katastrofala konsekvenserna av djuphavsbrytning är kända av den behöriga internationella havsbottenmyndigheten (ISA). Ändå har ISA godkänt alla 29 underlicenser som tidigare begärts. Greenpeace-rapporten visar att myndigheten redan har beviljat licenser för ett område på runt en miljon kvadratkilometer – större än Spanien.
På havsbotten finns stora fyndigheter av kobolt, koppar, nickel och sällsynta jordartsmetaller, vilket är viktiga för byggandet av t.ex. digitala enheter som mobiltelefoner, datorer eller batterier. Efterfrågan på sådana råvaror ökar världen över från år till år. Freiburg "Öko-Institut" varnar redan för att kobolt kan vara tillfälligt kort. Metallen finns i till exempel smartphones och solpaneler. Undervattensavlagringarna överstiger resurserna på land många gånger om.
Också hotad av förstörelse är den hittills knappast utforskade djuphavsregionen Lost City i Atlanten, som Greenpeace är på väg mot på en expedition för marin bevarande med sitt actionfartyg "Esperanza". Forskare tror att på platser som denna kan livet på jorden ha sitt ursprung. Forskare ombord på "Esperanza" vill utforska Lost City med en dykarrobot. "Endast ett starkt FN-avtal om marint skydd kan skydda sådana havsskatter", säger Bussau.