Ammunition i Östersjön: övervaka, återhämta sig eller lämna kvar?

Forskare tillhandahåller instruktioner och beslutshjälp Östersjön innehåller ett mörkt arv på ca. 50 000 ton dumpade kemiska krigföringsmedel (CWA) och mer än 200 000 ton konventionell ammunition med ursprung från första och andra världskriget. Frågan är: Lämnar du dem där och accepterar att giftiga ämnen långsamt kommer ut, eller håller du ammunitionen och riskerar att de porösa metallkropparna går sönder eller till och med exploderar? Sådana frågor hanteras av förvaltning och politik. Forskare har utvecklat beslutshjälpmedel i det internationella forskningsprojektet DAIMON och har nu presenterat dem vid Thüneninstitutet i Bremerhaven. Mängden konventionell ammunition och kemiska stridsmedel uppskattas till 300 000 ton bara i tyska vatten. Dessa kasserades efter kriget, utan att bekymra sig om miljökonsekvenserna. Strax utanför Kiel ligger till exempel ammunitionssänkningsområdet Kolberger Heide – ett spärrområde där cirka 35 000 ton minor och torpeder ligger på max tolv meters vattendjup och inom synhåll från stranden. Ammunition på havsbotten fortsätter att utveckla en farlig effekt även årtionden efter att ha sjunkit, vilket ett internationellt forskarlag nu fick reda på: Resultaten av forskningsprojektet DAIMON (Decision Aid for Marine Munitions) hölls vid den gemensamma slutkonferensen i Thünen- und Tübingen från 5 till 7 februari 2019 presenterad av Alfred Wegner Institute i Bremerhaven. Forskarna har samlat in prover och analyserat de kemikalier som kommer ut från ammunitionskropparna. Spår av ammunition upptäcktes i fisk som fångats nära ammunitionsområden. Detta gäller såväl nedbrytningsprodukter av det explosiva TNT som arsenikhaltiga kemiska krigsmedel. Snäckor som utsattes för påverkan av ammunition på Kolbergsheden i små nätburar förvärrade TNT-nedbrytningsprodukter. Detta gör det tydligt att giftiga ämnen flyr från bomberna och absorberas av de organismer som lever där. Dessutom fann forskarna att TNT är giftigt för musslor och skadar arvsmassan i fisk, vilket kan leda till tumörer. Den känsliga plattfiskarten Common Dab har faktiskt fler levertumörer i Kolberger Heide än någon annanstans: en korrelation mellan lokal TNT-exponering och ökad tumörfrekvens är uppenbar. Nedbrytningsprodukterna av TNT är också mutagena, så att organismerna fortfarande utsätts för effekten av ammunition, även om det snabbt nedbrytbara TNT inte längre är detekterbart. Resultaten av dessa och andra studier kommer att innehålla praktiska och direkt tillämpliga rekommendationer för miljöövervakning och hantering av ammunition. Huvudprodukterna i DAIMON-projektet är instruktioner för riskövervakning och bedömning: en direkt tillämplig samling av metoder från miljöövervakning för bedömning av akut fara för ekosystemet med ammunition (DAIMON Toolbox) samt ett webbaserat system (Decision Support) System), till exempel politiker och myndigheter i beslutet kommer att hjälpa om ammunitionsföremål i Östersjön t.ex. bara ska övervakas eller bärgas. Mer information: https://www.daimonproject.com.